INGEGERD OLOFSDOTTER – DEN
SVENSKA PRINSESSAN SOM BLEV
RYSK STORFURSTINNA OCH
KRISTET HELGON
SIGTUNA MUSEERS SKRIFTSERIE 6
En fingerring i guld, funnen vid arkeologiska undersökning-
ar i Sigtuna 1995, inspirerade till att skriva denna bok. Ring-
en, som uppenbarligen varit avsedd för en flicka eller finlem-
mad kvinna, påträffades på den plats som Olof skötkonung
(svensk kung ca 995–1022) troligen haft sin gård. Att förknippa
ringen med dottern Ingegerd, född ca 1001, låg nära till hands.
Ingegerds levnadsöde kom att bli märkligt. Hon trolova-
des med Norges kung Olav (sedermera “den helige”) men gif-
tes sedan bort med den ryske fursten Jaroslav. Som storfurstin-
na i Kiev stod Ingegerd i spetsen då det ryska riket upplevde sin
första storhetstid, manifesterat med bygget av den magnifika
Sofiakatedralen.
Av Jaroslavs och Ingegerds barn blev fem söner ryska
furstar och tre döttrar drottningar (i Norge, Frankrike och Un-
gern). Efter sin död blev Ingegerd helgonförklarad och vördas
av de ortodoxt kristna som Heliga Anna av Novgorod.